roligt? jovars, frågan är bara på vilket sätt
en lärare, (vill ju inte hänga ut nån här eftersom att vi har så otroligt många läsare) låt oss kalla honom matte-anders, började på lektionen helt plötsligt fnissa för sig själv och sedan börjar han berätta om nån särskrivning på ett batteri som lyder ungefär såhär:
"det är roligt det här med särskrivningar, en gång läste jag på ett batteri, där det var meningen att det skulle stå brun sten att det stog brunsten istället. hehe, och det här är på riktigt, jag har verkligen läst det."
jag är ledsen matte-anders, men det sjuka i den här historien är väl snarare att du läste vad som stod på ett batteri.
tina
Kommentarer
Trackback
