The air we breathe

Ibland påminns jag om er. Ibland kan det vara en extra solig och bra dag, då jag undrar hur ni har det. Ibland när jag går förbi kyrkan, och ibland bara ändå. Det smärtar mig att ni är borta och det smärtar mig att ni inte kommer tillbaka igen.

Men det glädjer mig oerhört att jag alltid får bära med er i mitt hjärta.

Vila i frid änglar, låt solen alltid lysa där ni är
Sofie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0