du förtjänar en staty på nationalmuseet
Jag står i ljuset av din gloria,
jag vet vem min ängel är
Det är som om jag har vaknat,
varje lag jag försakat,
det är en risk som jag tar, igen
kommer aldrig sluta, nej
För var jag än vänder mig nu,
är jag alltid i din famn
Jag kan se din gloria,
släpper aldrig mer din hand
jag skulle aldrig ramla mer,
men det här är inte ens att ramla
gravitationen har glömt mig
och jag kommer aldrig mer att landa
jag ser det när jag ser på dig,
allt du nånsin sagt och gjort
och jag känner av din gloria
ack så vackert
/eldh
Kommentarer
Trackback
