livet är hårt
Idag när buss 911 var lite sen och det stod folk som skulle gå på i alunda. då kommer E (vill inte hänga ut nån så vi säger E), eller nej, E.Å kan vi sträcka oss till, en sisådär 19-årig snaggad kille iaf, och frågar busschauffören "är det här 86:an?". busschauffören svarar lite vänligt "ja" utan att egentligen lägga märke till killen. E.Å skulle ju uppenbarligen till uppsala, så när han märker att han satt sig på fel buss och är på väg till gimo plingar han lite käckt sådär.. men hör och häpna, då trycker chauffören bort det fort som satan och låtsas som ingenting. Emil åsberg (ni har väl ändå fattat att det var han vid det har laget, så who gives a damn) blir då tvungen att gå fram och säga till att han måste av för att han tagit fel buss. först då stannar han.
kul morgon kul morgon!
annars så har den här dagen varit helt olärorik.. jag kommer till skolan kvart i 9, men börjar 10.05. mitt svar på varför jag åkte så tidigt är som alltid, "för att jag bor i ekeby." hur som helst bestod lektionen om betygsnack och jag fick självklart vänta till sist för att få mitt en-minuts-samtal med mattelars. superkul. hur som helst så var nästa lektion spanska och den hade inte så mycket mer att ge. jag satt i biblioteket och "läste" en spanskabok under hela lektionen.
sista lektionen naturkunskap blev inställd för läraren hade ramlat och brutit armen (jag är inte den som är den men det är ju göroligt)
jag har lite svårt att bestämma mig för om jag ska vara glad över att jag fick åka hem tidigare och kunde softa hela dan i skolan utan lektioner, eller om jag ska vara sur eftersom att jag i stort sätt tog mig upp i morse klockan 7 alldeles i onödan.
tina
Hilarious med att emil hamnar på fel buss hahaha :D
